Första gången Sara kom till mig på en privatträning med sin Tollare Indra ville hon inte ha med agility hinder att göra, hon visade flykt beteenden och ville inte vara på agility plan överhuvudtaget. Sen dess har Sara gjort ett kanon jobb med henne och igår påbörjade vi inlärningen av balansen. Eller rättare sagt, vi påbörjade värde laddningen av hindret genom att hon fick utforska det på egen tass.
Planen gick ut på att förstärka alla Indras initiativ mot och på balansen (som självklart var låg!). All fokus låg på att få henne bekväm, ledig och motiverad för hindret ifråga. Eftersom Indra är en belöningsmotiverad dam så började hon direkt att utforska sin omgivning i hopp om korvbitar och lekstunder.
När hon på egen tass (!) valde att hoppa upp på balansen belönade Sara direkt med en korvbit på balansen, sedan fick hon fortsätta att testa sig fram. Hon vände om, hoppade upp, ned, upp igen, tog några steg, vände om… Allt belönades! Emellanåt drog Sara av Indra för en lekstund, som direkt valde att hoppa upp på balansen igen då Sara drog undan leksaken. Världens utveckling! Det gick så bra att vi höjde balansen aningen, inga problem, Indra fortsatte att visa glädje och motivation. I det här stadiet brydde vi oss inte om vad Indra gjorde på balansen, bara att hon VILLE vara där, vilket vi lyckades med. Efter träningspasset var över och Indra blev uppkopplad drog hon mot balansen och ville upp igen. Med den känslan och associationen till hindret blir det inga problem att lära henne springa över balansen i hög fart med självförtroende och glädje. En super bra start inför fortsatt träning med andra ord 😉