Något jag lär mina hundar sen valpben är att saker som rör sig (bollar, joggare, cyklister, andra djur osv…) i miljön inte har någon betydelse för dem överhuvudtaget. Däremot när jag skapar rörelsen, kastar eller sparkar på en boll till exempel så ska gossarna självfallet ge järnet och jaga och leka för fullt!
Om de gör den diskrimineringen (endast när matte/husse leker och skapar rörelse så är det “game on!”) och struntar i resten, ja, då blir ens vardag väldigt lätt och behaglig där man kan bjuda sin hund på en välförtjänt frihet.
Grunderna till denna diskriminering är något jag gått igenom med både min antijaktsgrupp och min unghundsgrupp där en stor dos självkontroll ingår 😉 Här är ett “live” exempel på det jag har pratat om med mina kursare. Jag och Goran åkte ned till Rudan för att äta lunch i solen medan pojkarna bara “va”. En bit bort spelar ett gäng fotboll, och så här ser det ut när bollen kommer flygandes mot oss…
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=4pWNxPU3obM&w=640&h=390]