Anledningen att jag ens startade med Agility för ca sex år sedan var att jag hade en rädd och osäker hund som jag ville bygga upp självförtroendet på. Eftersom Flash var osäker och misstänksam mot en hel del i sin miljö tänkte jag att agility hinder skulle vara ett bra sätt att successivt få honom mer frimodig, trygg och lita på att han klarade av saker och ting.
Det mest utmanande hindret för Flash var definitivt balansen, han vägrade och gå upp på den! Framtassarna gick bra, men att kliva upp med baktassarna kom inte på fråga. Vi letade olika metoder, träningssätt och vägar för att göra honom bekväm nog att våga sig upp på balansen, och med lite försök och misstag så blev slut kontentan att han älskade balansen.
Agilityn blev ett sätt att lära Flash att överkomma rädslor och osäkerheter, hans självförtroende växte i takt med att han vågade mer och mer. På våra grundkurser är det en av de viktiga grundstenarna, att skapa glädje, motivation och självförtroende!
Inlärningen av balansen börjar med att ha den lågt ned så hundarna blir fullt bekväma med den, sen höjer vi den successivt så de hinner bli trygga på varje höjd. Ett bra sätt att stärka upp självförtroendet! Så även fast man kanske inte är intresserad av agility som sport så är det ett bra sätt att bygga upp självförtroendet och självklart för att ha kul tillsammans och göra av med energi och aktivera hunden.
Har ni inte några hinder tillgängliga, ger er ut i skogen och träna “agility” där, balansera, hoppa, klättra och ha skoj tillsammans!