Kan man träna hunden till att äta med god aptit?

När jag har mina lek och belönings utvecklingskurser och workshops brukar jag berätta om min Lucky som inte åt speciellt mycket som yngre. Han var en smal och tanig kille som åt minimalt, jag var alltid orolig över att han inte fick i sig nog med näring. Jag försökte med olika matsorter, märken och varianter. Ibland åt han bättre i en till två dagar då jag presenterade något nytt men sen återgick det till rata maten. Jag kände mig smått uppgiven… Jag funderade mycket över hur jag skulle kunna göra för att öka hans matlust, och började tänka på djur i det vilda, för jag är övertygad om att denna brist i mat motivation är skapad av människan. Nu utgår jag självklart ifrån fysiskt friska individer!

Lucky var en energisk och arbetsglad kille, så jag bestämde mig för att han skulle få arbeta för sin mat, precis som vilda djur gör. No free food! Han fick söka upp sin mat i skogen och blev belönad med mat vid inkallningar, följsamhet och annat bra han bjöd på vid promenader. Å sakta med säkert ökade matlusten och han kunde till sist äta mat hemma i skålen igen. Men jag fortsatte även att använda hans mat i träningspass. Lucky hade god aptit och åt normalt resten av hans liv och han jobbade gladeligen för en bit mat.

Till min chock så betedde sig Flash och Ice riktigt underligt då jag för en tid sen köpte “ren med ben” till gossarna. Jag blev så glad att det fanns renkött då jag är övertygad om att det är “renare” (hihihi) än vårt massproducerade kött. Helst av allt vill jag bara ge dem rent viltkött! Men det fanns inte då, men renkött var ju ett steg på rätt väg! Jag fyllde frysen med renkött och tänkte “pojkarna kommer tro att det är julafton!” Det stämde på Snooby, han älskade maten… Flash och Ice… Det såg ut som om jag hade serverat dem gift! De luktade och ryggade undan, de vägrade att äta upp! Ok… Snooby fick äta all renkött och små sönerna gick tillbaka till lax, kalkon, kyckling, gris och nöt.

Härom veckan hittade jag rent viltkött! Svindyrt ja, men bara det bästa åt dem jag älskar mest. Helt otroligt, de betedde sig likadant, som om det låg gift i skålen… Suck… Samma visa igen, Snooby åt med världens aptit medan lillebröderna backade undan från skålarna. Nej tack!

Besviken sa jag till Goran att de var likadant med viltköttet som med renköttet, det gick inte hem helt enkelt, Snooby får äta upp det med, och små pojkarna får gå tillbaka till sin mat.

Det gick en dag, sen fick jag en snille blixt, men varför “köper” jag det här?! Jag har väl aldrig låtit dem välja belöningar (vad det ska äta för typ av mat, godbitar eller vilken leksak de ska få leka med) förut. Jag har ju tränat dem att acceptera och vilja ha allt i belöningsväg, både då det gäller ätbara belöningar, lekbelöningar och andra aktiviteter som att bada. Så jag bestämde mig för att träna dem till att äta viltköttet 🙂 Under tre dagar (middagar) har jag lekt vad jag kallar “premack lekar”, vilket kort och gott går ut på “gör först vad jag vill, och du får vad du vill”.

Vilket i det här fallet betyder, ät en bit viltkött och du får en lekstund, och/eller en bit av din favorit mat. Och eftersom pojkarna kan lekreglerna väl, det har lekt “premack lekar” i massor av andra situationer, så gick det blixt snabbt, de slängde i sig viltköttet för att få leka och få äta “den goda” maten. Jag hade nog inte ens behövt att leka leken under tre träningspass, men jag ville försäkra mig om att de skulle äta hela sin måltid med god aptit. Å ja, så här såg det ut i morse, med rent viltkött på menyn 😉

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=5Ij8dOE–U0&w=560&h=315]

Det här är resultatet av all lek och belöningsutveckling! It´s all a game!

Nu ska införskaffa lite renkött igen och leka upp mat glädjen där med 😉