Imorse hade jag Sarah och hennes BC blandning här på privatträning. Till min stora glädje var Nellie en riktig lek maskin, kampade gladeligen (hur uthållig som helst!) och sprang efter, apporterade snabbt tillbaka leksaken och hon släppte på “loss”. Redo för att träna med andra ord! 😀 Sarah hade lagt en fin grund för framtida träning vilket snabbt visade sig, Nellie plockade snabbt upp på de förutsättningar vi gav henne för att få fortsätta leka.
En av sakerna Sarah tog upp var att Nellie älskar att leka med fyrbenta vänner vilket är helt ok så länge leken med Sarah alltid är högre värderad. Så som jag tänker och själv tränar hund ligger vikten alltid på att mina belöningar ska överväga allt. Skapar vi det intresset för belöningarna i fråga löser vi i samma smäll problemet med störningar, då störningar ofta är annat hunden intresserar sig för. Det kan självklart vara annat hunden är rädd för, men har man leken tillsammans och kan höja hundens aktivitetsnivå och jobba på ett schysst avstånd (enligt hunden) så brukar även det lösa sig. Det är min Flash ett levande bevis för 🙂
Så, min Flash fick hjälpa till och agera lek kompis så Sarah kunde använda sig av Premack's Principle för att förstärka leken med henne. Dvs, när Nellie gav sig hän och engagerade sig i leken med Sarah fick hon en utstämplingssignal till att leka med Flash. Efter bara några repetitioner valde hon att stanna med Sarah istället!
En annan sak vi jobbade på var koppelträningen, Nellie är som sagt en fint grundtränad hund så hon går oftast lös. I kopplet hade de dock inte riktigt fått till samarbetet, men med bara små förändringar så började Nellie att anpassa farten efter Sarah.
Måste säga att det är ett rent nöje att få träna ekipage som har så fina grunder i leken. Som jag tjatar om ständigt till mina kursare, när belöningssytemet är genomarbetat så flyter träningen! Det bevisade Sarah och Nellie denna sköna kalla lördagsmorgon 🙂