Ibland blir det bara så fel… Fick just ett hemskt sms som gav mig en klump i magen… Annas lilla BC Flicka är nu i himlen…
Jag & pojkarna har spenderat hela dagen ute på Väsby bk tillsammans med Marie & Laja, vi har gått två stycken kurser för Anna, en i framförbyten och blindbyten och en om tunnlar. I slutet av sista kursen fick Flicka ett epilepsi anfall i bilen, hon hade även haft ett på morgonen, så Anna kontaktade veterinär och for iväg. Ett par timmar efter kommer det hemska sms.et, Flicka är borta… Vad säger man? Vad säger man till en vän som just förlorat sitt hjärta?! Tårarna bara rann ned för kinderna, får ångest av att tänka på vad Anna går igenom just nu, vilken sorg… Vilken smärta…
Jag tittade på mina fina pojkar som låg och sov sött och kände mig extremt tacksam för att de är friska och välmående och finns hos oss, det är ingen självklarhet… Så till alla er med friska vovvar, pussa & krama på dem, stoppa ned näsan i pälsen och njut!
Anna, jag beklagar din sorg och finns här när du orkar prata igen… KRAMAR!