Det går!

Här kommer en solskenshistoria som jag tror kan inspirera er med en jaktgalen hund, och då menar jag inte jaktgalen på bollar, frisbees och annat du leker jaktlekar med din hund med. Utan jag pratar om hundar som jagar vilt, harar, rådjur, ekorrar, fåglar osv… För ca 1-1,5 år sen startade jag mina antijaktskurser, jag hade helt enkelt hört en historia för mycket om hur hundar blivit påkörda och dött under en otillåten jakt. Kände att det fanns ett stort behov av en kurs som endast fokuserade på detta ämne och gav kursdeltagarna både teoretisk och praktisk kunskap om hur tränar sin hund mot målet jaktfri.

Nu till historien, en vän och kollega till mig Helen gick just denna kurs med sin schäferhane Bix i höstas. Hon kände inte att hon litade på Bix som annars är en väldigt väluppfostrad hund så hon bestämde sig för att göra nånting åt saken. De gick kursen och Helen jobbade på med övningarna vi gick igenom på varje promenad, hon la ned extra tid på inkallningsövningen som alltid till en början görs i koppel. Hon såg till att träningen och övningarna blev en del av deras vardag, precis som det bör vara för att få ordentliga och bestående resultat. Jag fick samtal då och då om vilka imponerade framsteg de gjorde, inte bara i jaktsituationer utan överhuvudtaget. Det sista samtalet berättade Helen hur ett rådjur dyker upp inte långt ifrån  Bix, Bix stod då närmare rådjuret än Helen. Det hade varit lätt för honom att ta upp jakten i den situationen, men icke! Han kom direkt på inkallning till en stolt och överlycklig matte! 🙂

Med detta sagt, det här är inget som kommer gratis. Helen var supermotiverad och hade bestämt sig för att lösa detta problem. Det var prioritet nummer ett och hon behandlade det så också, nu har hon en hund hon kan lita på i skog och mark. En dröm för många, men det går! Använder du verktygen som ges, gör dem till en del av sin vardag, bestämmer sig och prioterar så kommer du att lyckas 😉