Jag vill att Flash ska bli bekväm med att ramla ned från saker, han har visat klart och tydligt att han numera vågar sig upp på saker och ting, exempelvis kontaktfältshindrena, men trampar han fel eller liknande och skulle tappa balansen eller trilla av så tycker han genast att det är obehagligt och tappar självförtroende inför uppgiften. Det var det som hände på gungan, när han väl kom över sin rädsla för gungan så sprang han ganska säkert och glatt över den när vi tränade, tills en gång då han trampar fel och trillar av. Det var inget dramatiskt fall överhuvudtaget, fysiskt menar jag då. Men för Flash blev det jättejobbigt, han tappade direkt självförtroende och den säkerheten han började känna inför hindret försvann. Vi var tillbaks till ruta ett 🙁
Det var då jag bestämde mig för att beställa min sänkbara vippbräda så vi kunde börja träna på lägre höjd och och bygga upp självsäkerheten igen, men det funkar ju liksom inte att han tar det så väldigt hårt ifall han trampar fel eller trillar. Så idag tog vi tillfället i akt att går ut och balansera och trilla av dom våta skalade trädstammarna vi har liggandes nedanför hundgårdarna i mitt område. En del av stammarna är bredare och en del lite smalare, och eftersom de ligger på backen så ramlar han inte från någon höjd. Medvetet fick han springa uppe längs trädstammarna, blöta som de var så halkade han och tappade balansen flera gånger. Varje gång han ramlade av tjöt jag av glädje och slängde fram kamptrasan, när han var som mest i gasen tog jag undan trasan och väntade på vad han skulle bjuda på för beteende, geni tränad som han är förstod han omedelbart att han skulle upp på stammen igen 😉 Efter några repetitioner så sa jag bara “oj!” när han trillade av, studsandes och skällandes drog han upp på stammen igen, jackpot! Kamptrasan åkte fram 🙂
Vi gjorde det bara till en rolig lek där han gjorde sitt bästa för att hålla sig kvar på det hala underlaget, och ramlade han av så gjorde det ingenting, tvärtom, det var liksom med i leken, han skulle då skynda sig upp igen så fick han sin jackpot! Var ett lyckat första träningspass på låg höjd där han började sin väg mot att tycka att det är ok att trilla av eller tappa balasen, världen går inte under för det. Successivt kommer jag att låta honom jobba på lite högre höjder, men för nu räcker trädstammarna gott och väl. Vill att han ska ha en chans att bygga upp självförtroendet i hans egen takt.
Ytterligare ett steg på hans väg mot en trygg och självsäker kille 🙂