Snart 1 år!

Om några dagar firar jag och grabbarna grus 1 år inom den underbara sporten agility. För ett år sen stod jag & Goran ute vid ridhuset och tog emot lastbilen med mina alldeles egna hinder (SUPERGLAD!!). Vi började träna regelbundet, ca 2 ggr/v till att börja med, och efter några månader hann vi ibland med 3 ggr/v. Agility är nog det bästa som har hänt oss hundträningsmässigt. Den har gett Lucky tillbaka livsglädjen jag såg i honom som unghund, han är i mycket bättre form, han är busigare, har bättre självförtroende och tar för sig på ett helt annat sätt. Flash har fått både självförtroende och självkänsla, han har tränat sig igenom rädslor, han vågar mer, han “kommer tillbaka” snabbt som attans om han tycker något är obehagligt (typ ramlar av balansen/gungan, kraschar ett hinder, som har hänt, som tur var hör det till ovanligheten!). Han är gladare och piggare!
Ice fick äntligen något att bita i, springa OCH tänka, att bara springa eller tänka gjorde då inte mycket för gossen 😉 Men agilityn var den vinnande kombinationen, det leder till en tillfredsställd Ice det! För att inte tala om hans fina kroppskontroll som utvecklats, och han är spänstig som få. Jag hittar då bara hitta positiva bieffekter av vår träning och jag är så glad att jag halkade in på denna sport!

Det ska bli en spännande tävlingssäsong! Ser fram emot att se vad 1 år har gjort för oss, hur mycket har vi utvecklats? Vad brister det, var behövs det mer träning? Spännande spännande 😀

Tack ridhuset för alla våra träningar! GULD VÄRT!!!