Kantarellsök i kruka

Vem säger att man måste vara i skogen för att träna kantarellsök? Eftersom tiden inte riktigt räcker till för allt jag vill göra så får man hitta på genvägar som sparar lite tid ibland. Jag bestämde mig för att lägga in specialsöket även på dom små och försöka få in det som rutin att hinna träna så ofta som möjligt, i alla fall någon gång i veckan. Hinner vi mer så är det självklart underbart. Ämne var ju inte allt för svårt att välja eftersom det är svampsäsong, så kantareller blev det 🙂 Kommer även att träna på trattisar men just nu är de det gula guldet som gäller. Både Flash & Ice lärde sig snabbt att det var doften av kantarell som gav utdelning så jag la då till störningar iform av korv, grisöra och tennisboll. Jag vill inte att gossarna ska ha någon form av närkontakt med kantarellen i början (misstag kan ju leda till att de får smak för läckerheten) utan bara använda näsan, så vi använde oss av upp och ned vända blomkrukor de får söka av. Har man en burdus hund som slår med tassarna en hel del kan det dock  bli knepigt med krukor… Då är trälådor med hål i bättre.

De tog inte länge innan gossarna förstod att det inte var någon idé att bry sig om de andra lockande dofterna utan att det fortfarande var kantarellen som gav utdelning. Båda två börjar stanna kvar en kort stund och “peka” ut vilken kruka kantarellen ligger i, även om jag försöker få dem att misslyckas genom att locka med en gobit. Såååå smarta 😉 När “pekandet” blivit tydligare och att de stannar längre kommer jag att lägga in en sitt markering, det är den jag vill ha i skogen. Självklart kommer vi även att ta ut söket och träna i “rätt” terräng, men inte förrän jag är säker på att de vet precis vad de ska göra när de känner doften av kantarell, markera! Absolut inte börja slicka på den, plocka upp den, äta upp den! Har sett alla varianter! Här är Ice första försök med störningar i de andra krukorna…

http://www.youtube.com/watch?v=R7-vjNdv3g8

E det inte min tur snart? Sitter ju och somnar...

E det inte min tur snart? Sitter ju och somnar...